torsdag 29 april 2010

När

Jag minns inte hur ofta vi möttes och hur ofta allt skedde. Jag minns vissa specifika händelser. Fragment. Dofter. Färger. Ljus.
Ofta kom han upp lagom efter träningen då alla var påväg mot duscharna.

- Vi träffas efter. Vanliga stället?

Vanliga stället var Infarten, på parkeringen. Samma parkering där allt började.
Oftast skedde allt i bilen. Inte alltid på Infarten. Ibland körde han iväg till någon avskild plats. Ibland hem till honom.

Träningarna var oftast slut och jag borde ha varit hemma vid åtta på kvällen. Men ofta var jag inte hemma förrän vid tio.

Undrar varför ingen reagerade. Ingen reagerade.

2 kommentarer:

  1. Jag har själv råkat ut för våldtäkt, jag har upplevt det hemska i att nån man absolut inte vill ha sx med plötsligt ligger på en och som ett jvla svin trycker in utan att det först är okej med mig. Jag har upplevt ett sånt helvete, jag har träffat sånt SVIN. Mitt HAT går INTE att missa.Men du, vad skriver du..?

    "Han var aldrig ond mot mig.Alltid snäll.Han rörde aldrig mig.Allt handlade om honom och att han skulle ha det skönt." - INGENTING i det motsvarar nåt slags HAT mot honom ju, låter ju snarare tvärtom, som om du skrev; "Han var jättesnäll, jag tyckte jättemycket om honom, förstår inte varför det skulle behöva ta slut efter bara några år, men han försökte aldrig ens göra det skönt för Mig..". Han gjorde ju nåt mot dig som INGEN får göra mot en annan människa, tillTVINGA sig njutning. Oavsett om det gäller såna svin som tilltvingar sig sx, eller som njuter av att framtvinga underlägsenhet via överfallsvåld.

    I texten om din mamma däremot, där skriver du i hat - så varför inte om Honom? (P.S. Lär dig förlåta din mamma, även om livet kräver att du undviker henne.)

    Som om du (pinsamt) saknar "relationen" med honom, som om det var spännande/kärleksfullt, som om du inte kunde bestämma dig för rätt el fel. Och som om det tog dig flera ÅR att åtminstone bli nästan säker på att det han gjorde var fel. Vet du vem du är, vad du känner/tycker, eller försöker du anta?

    Hur många ÅR..Hur kunde du fortsätta ha honom som tränare? Och varför RINGA honom?? Hur hade du velat att han skulle ha reagerat, varför ringde du honom? Kände du fortfarande då nån slags osäkerhet i vad du egentligen tyckte/kände? Kan du inte bara säga till dig själv att det han gjorde var FEL? HELT FEL. Han borde inte ens ha givit dig den FÖRSTA kramen, han borde inte ens ha kramat dig den andra gången i bilen, och han borde ABSOLUT INTE ha "guidat" dig till att göra "det där". Varför är det så svårt för dig att nå fram till den tanken helt och fullt? FEL, av honom. Inte av dig.

    SvaraRadera
  2. Det är lätt för männsikor att säga hur andra borde ha reagerat, så som du gör nu.
    Ledsen att jag gör dig så märkbart upprörd.
    Men jag skriver om mina upplevelser. Så är det.
    Det är aldrig så enkelt att sonika bryta en relation där man blir sexuellt utnyttjad. Det är jag inte ensam om att ha upplevt. Det är en maktrelation, och kommer alltid att vara.

    Jag vill inte prata om varken kärlek eller hat. Jag hatar ingen, varken honom eller min mamma. Jag har kommit över det hatet. Jag försöker idag bara ta mig genom mina känslor. Hat tär och tar kraft. Jag behöver kraft.

    Ledsen för din upplevelse. Men jämför inte din upplevelse och din känsla av hat med min upplevelse.

    Många människor som varit och är i min situation skyddar tyvärr sin förövare under tiden allt sker. Jag tror inte det grundar sig i kärlek, utan snarare på skydd av sin egen person.

    Livet är inte svart eller vitt.
    Allt är subjektivt.

    Det tog mig många år innan jag kunde bryta den relationen. Alldeles för många år. Jag var ingen stark människa i det läget. Så för mig låter det som en skymf att du säger i versaler att det är en självklarhet att bryta en sådan relation. Dessutom till trots att jag under hela tiden, under alla år, visste hur jävla fel allt var.

    Sen kan du aldrig säga hur en annan människa bearbetar sina känslor. Att jag i ett initialt läge valde att ringa upp honom ... Ja det var vad jag gjorde då. Det var så jag agerade då. Jag säger inget om huruvida det var rätt eller fel. Men så gjorde jag då, i det läget. Idag skulle jag gjort annorlunda.

    Akta dig för att säga vad som är rätt och fel. Det som är rätt och fel för dig lär någon annan tycka annorlunda.

    Framför allt, glöm inte att alla upplevelser och känslor är subjektiva. Och jämför inte din upplevelse med andras.

    SvaraRadera