måndag 26 april 2010

Samtalet

Jag var hemma hos min dåvarande pojkvän. Han själv var inte där utan i skolan. Både han och jag pluggade på Universitetet då. Detta var precis innan jag började må riktigt dåligt. Jag tog telefonen och ringde. Först ett samtal för att få Hans telefonnumret. Sen satt jag med lappen i knät. Minns inte hur länge jag satt där. Kanske var det länge. Kanske var det en kort stund. Jag minns inte. Men tillslut tog jag åter telefonen och ringde. Minns rädslan av att hans sambo skulle svara. Men så blev det inte. Han svarade ...

Jag vet inte exakt varför jag faktiskt ringde. Vad jag var ute efter. Kanske en bekräftelse på mina känslor. Kanske ett förlåt. Kanske ett erkännande av att han gjort fel och ångrade sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar