Samtalet

Jo jag ringde honom. Och han svarade.

Jag minns inte så mycket från det samtalet, mer än känslan av att bli mindre och mindre. Det jag kanske inom min önskade få ut av samtalet blev absolut inte resultatet. Jag minns att jag berättade att jag mådde dåligt, att jag upplevde att han utnyttjat mig. Jag minns att han aldrig bekräftade mina känslor. Aldrig sa förlåt för hur jag upplevt allt.

Han poängterade däremot att jag aldrig sa att jag aldrig ville. Jag ville ju själv.

Sen blev allt svart.

Detta var 1998, jag var 22 år.